Humanism i det politiska språket

Ett av politikerns största vapen är huruvida han eller hon kan uttrycka sig på ett sätt som attraherar röster. Det finns många exempel på politiker som genom god retorisk förmåga kunnat komma undan med en hel del fiffel och skandaler och med sina ord kunnat erhålla förlåtelse från sina supporters.

Beroende på politikerns övertygelser och målsättning kan denne välja ett språk som antingen är humanistiskt eller inte, och detta språkval reflekterar även det samhälle han eller hon lever i. Hur man uttrycker sig påverkar även relationerna som man har med sin omvärld, och för företagsledare är det viktigt att kunna tala rätt. Därför är det att rekommendera att man går på en bra och gedigen Ledarskapsutbildning om man vill satsa på sin karriär som ledare och bli en framgångsrik sådan.

Några exempel på humanistiskt eller icke-humanistiskt språkval

Humanismen, kort förklarad, fokuserar på människan och man lägger betoningen på saker som mänskliga rättigheter och den personliga utvecklingen. En humanistisk företagsledare eller politiker ser till att behandla sin personal på ett sätt så att många individuella behov och förmågor stimuleras, medan en mindre humanistiskt lagd chef istället ser alla som arbetsmyror och robotar.

Exempel på politiker som inte har en särskilt humanistisk profil är den amerikanske presidenten

Donald Trump, som trots egna protester när han anklagas för detta, många gånger har valt en retorik där människor dras över en kam. Rent psykologiskt så anser den

humanistiska ideologin att en människas agerande och eventuella psykiska ohälsa kommer från otillfredsställda behov och en inre kamp, medan en icke-humanist snarare ser det som att de helt enkelt är skapade så.

Behövs förändring?

Sedan urminnes tider har politiker och andra ledare anklagats för att använda språket för att komma undan när det blir jobbigt. En svår fråga bemöts med undvikande ord och en obekväm skattehöjning döljs i sättet man uttrycker sig på. Kritiker av detta önskar att

politiker borde lära sig av humanister och kunna erkänna om de inte kan någonting eller använda ett rakare och mer lättförståeligt språk.

En känslig fråga som influerar politikernas inställning till humanism och språkval är huruvida ett samhälle skall influeras av religiösa organisationer. Inom humanismen förespråkas i allmänhet att man

skiljer på stat och religion och att mänskliga rättigheter, som jämställdhet, skall stå över olika religioners värderingar. I Sverige skulle en politiker som kallar homosexuella för ”fjollor” eller ”fikusar” snabbt hamna i blåsväder, medan Ugandas politiker nästan förväntas att göra det.

Kritiker av humanistiska värderingar menar ofta att dagens samhälle blivit alldeles för överkänsligt och att politisk korrekthet är en trend som alla hakat på utan att tänka efter. Vad många glömmer är att det inte bara handlar om enstaka ordval utan om en hel inställning gentemot människan.